Hejhallå, bloggar aldrig här längre. Eftersom jag bloggar på blogg.se istället, men kommer uppdatera här ibalnd. För övrigt sitter jag hos Hampus nu & han spelar, Arian masserar matilda och jag sitter här. Arian ska ha datorn nu, men jag kan blogga här ikväll! Pussen!

Hejhallå, längesen jag bloggade här. Men nu har jag faktiskt lite att skriva. Sitter i skrivande läga ho Anton, eftersom att han bor så nära skolan, helgen var inte precis lyckad. Fredagen var helt okej. Men Lördagen startade helvetet, Antons fönster blev klirrat & jag blev "misshandlad". Vilket känns förjävla jobbigt, eftersom att jag ska gå till skolan idag. Men allting är anmält och jag har ändå inte gjort någonting som var fel. Veckan som kommer väntar polisförhör & soc möte. Fucklife

Ny, bättre, intressantare blogg osv.. LÄSSSSSS
http://wallstens.blogg.se/?tmp=664818

Uppdateringen suger, jo jagvet. Men, jag har i alla fall vart med fina personer idag & träffat massa saknade, hadeegentligen ingenting att göra, tills Elina väckte mig. Fixade mig osv,sen så drog, jag hon, angelina och Linus ut, mötte Anton, drog på samhället och träffade massa. Det är typ vad jag gjort idag ,vet egentligen vad jag ska hitta på imorgon. Någonting i alla fall.. Är sjukt trött. Så har ingenting mer att skriva & ingen bild. puss! :D 

Behöver skriva av mig lite, jag ver ju själv att jag inte är perfekt, alla gör snedsteg, misstag och saker man kommer ångra för livet. Det jag kommer ångra mest är om jag låter dig gå.. Folk verkar inte förstå att känslorna för dig är riktiga, jag vill inget hellre än att det sak vara vi, du och jag. ingen annan! Men, jag gör det bästa av situationen, i värsta fall får jag väl gå vidare & släppa taget. orkar helt enkelt inte med det här mer, även om jag vill. Så blir det för jobbigt i längden, men jag klarar det. Ska visa att jag är stark, jag ska kämpa för dig, för oss. För allt. Jag vet att jag kommer lyckas, någongång! 

Jag orkar på riktigt inte kämpa mer mot all skit som är över allt. Vill inte leva, eller dö Vill att saker och ting ska bli så mycket lättare, om det kan fixa sig någon gång. För jag orkar verklige inte med sånt här. Det är otroligt jobbigt och jag har inte ork till det. men som alla säger så har även den djupaste smärta en mening. Men enligt mig så är den djupaste smärta ett helvete. Varför blir det alltid såhär? På riktigt, jag är alldeles för "liten" för att förstå kärlek, men jag är kär nu, på riktigt. Fast känslorna inte verkar vara detsamma för honom. livet är verkligen pest ibland, men jag antar att jag fixat det bra själv. Asså jag orkar seriöst inte mer.. 

Alltså, på riktigt nu. Folk får tycka vad dom vill om mig, för att jag är den jag är.. Och att jag är player är ju inte precis sant, jag leatr efter den rätta, som gör mig lycklig, litar på mig, älskar mig, och verkligen menar det.. Killen jag faöll för, han var inte den jag trodde. Killen som jag nu, är helt såld på är så otroligt underbar att det är inte sant! Livet är inte lätt, men jag träffade killen igår, och det gör ont av saknad. Jag vet inte vad jag sak göra, saknade efter pöjken är otrolig och jag är så otroligt orolig för vad som kommer hända, jag vill verkligen hålal fast vid honom, skapa det som kan bli nåt stort. Men vill han detsamma? Frågor som bara han, jag och VI kan svara på. Men jag vet inte vad jag ska göra, jag skiter fullständigt i andras uppfattning om mig, jag känner mig själv bäst & jag är säker på vem jag är. Vad alla andra tycker rör inte mig speciellt mycket, för mina äkta vänner accepterar mina val, för så är det ju, accepterar dom inte mina val, är det deras problem & deras val. Å då kan dom dra långt åt helvete! Jag är så sjukt jävla less all skiten man får bara för att man gör saker annorlunda än alla andra, jag är verkligen kär. jamen låt mig vara det då för helvete! Sluta klaga och sköt ert eget, aja ska slagga nu, pyss! 

Har just sett One Tree Hill & sitter nu på fetlipen, känner mig riktigt töntig, vilket jag alltid gör när jag gråter, menmen.. Livet är inte alltid lätt ,alla gör misstag och där på vägen, mellan upp och nedförsbackarna, kurvorna & raksträckorna så plockar man upp saker och lär sig nytt, vettigt. Som kommer ha betydelse tills nästa gång man ska göra nåt. Jag är ganska så less på livet just nu, jag får gråta, ta itu med saker, tänka, gråta, sova, hinner inte ens äta.. Jag är tretton år och har mer problem än jag vet inte vad, men när man själv gör så många felsteg så är det väl egentligen inget att klaga på, men aja.. Orkar inte sitta här & klaga. Så jag bloggar då jag mår bättre... igen! puss på er!